V. 32 Trappgavlar
Husgavlar som uppåt avslutas med en trappstegsform, så kallade trappgavlar, var vanliga i norra Europa under gotik och renässans. Fortfarande står och används vissa av dessa medeltida byggnader i de tätorter som bebotts sedan dess.
Men man ska inte vara säker på att en byggnad med trappgavlar är så gammal, och det är stort sett en mans förtjänst; arkitekten Theodor Wåhlin! Han levde mellan 1864 och 1948 och är framförallt känd som domkyrkoarkitekt i Lund från 1902 fram till sin död. När resten av arkitekt-Sverige under nationalromantiken decennierna runt förra sekelskiftet pyntade sina byggnader med drakar och allehanda figurer ur den fornnordiska mytologins symbolvärld siktade Wåhlin istället mot medeltiden och försåg många av sina byggnadsverk med trappgavlar.
Wåhlins kanske främsta avtryck i det skånska landskapet vid sidan av domkyrka och andra monumentala byggnader är kanske de många landsortskyrkor som renoverades och byggdes om under hans ledning, och som han glatt försåg med trappstensgavlar som fortfarande sticker upp karaktäristiskt ur den skånska myllan. Men Wåhlin ägnade sig också åt annat än kyrkor; när han fick i uppdrag att sköta det arkitektoniska inom projektet Falsterbohus och den tillhörande badbanan Hvellinge-Skanör-Falsterbo Järnväg (HSFJ) fick både badhotell och stationshus - dessa representanter för det nya, moderna seklet - en trappgavlad touch av medeltid.
/Marcus Marcusson
Österlens Museum
